”Bara det inte blir en besparingsreform som det blev med närpolisreformen på 1990-talet. Då får den ingen bra start”.
Det säger Gunnar Nordgren, vice ordförande polisförbundet i Kalmar län om den nya omorganisationen som väntar polisen.
När närpolisreformen kom skulle polisen också komma närmare allmänheten. Men när civilanställda sades upp fick poliser i stället bemanna receptioner och vara arrestvakter.
– Vi kom längre från allmänheten i stället, säger Gunnar Nordgren.
Generellt sett välkomnar dock polisfacket att polisen blir en myndighet.
– Det ger chefen ett kraftfullt mandat att arbeta utifrån. Men oerhört mycket handlar om vilken ekonomisk plattform som ges, säger Gunnar Nordgren.
Regeringens särskilde utredare Thomas Rolén har också äskat 2,9 miljarder kronor mer under de kommande tre åren till polisen för att klara omorganisationen.
– Vi är nu också mitt i en avtalsrörelse som lägger en stor blöt filt över allt.
Polisförbundet vill få upp lägstalönerna, något som Arbetsgivarverket stoppat och bland en del poliser hotar man med massjukskrivningar den 25 juni, vilket Polisförbundet avråder ifrån.
– Vi förutsätter att den nya polismyndigheten, till skillnad mot nuvarande Rikspolisstyrelsen, får mandat att värdera upp polisyrket, säger polisförbundets ordförande, Lena Nitz .
– Det borde rimligen ligga i deras och allmänhetens intresse att ha med sig en motiverad och förändringsbenägen poliskår in i den nya myndigheten och inte besvikna poliser.
Något som inte är klart är hur resurserna ska fördelas inom de lokala polisområdena och om poliser ska kommenderas att tjänstgöra på andra ställen än i dag.
– Det är just sådana frågor vi inte har fått några svar på ännu. Men vi vet att det ska finnas 50–180 poliser i varje lokalpolisområde, säger Gunnar Nordgren.
Enligt en poliskälla uppstår vid varje omorganisation inom polisen ett spel, som är en dragkamp om resurser och var chefsnivåerna ska hamna.
– I det spelet är inte mygel ovanligt, säger källan.