Inga apatiska barn ska utvisas från Sverige.
Ändå har sjuårige apatiske pojken Armando Hasanovic fått ett negativt besked av Migrationsdomstolen.
Karin Johansson Blight, forskare som studerar just hur svenska myndigheter behandlar apatiska barn, är mycket kritisk.
– Den här pojken är så sårbar att han självklart borde få extra skydd. Han har rätt till en normal barndom.
– Felet är att Migrationsverket redan när familjen kom borde ha insett vilken stress pojken utsatts för. Att barnet sedan blir apatiskt är ett stort misslyckande för det svenska samhället.
Barometern har i flera artiklar skrivit om den sjuårige romske flyktingpojken Armando Hasanovic som nu ska utvisas.
När han var fem år tvingades han se på när hans mamma våldtogs, misshandlades och förnedrades. Efter det slutade han att tala och växlar nu mellan våldsamma utbrott och total apati.
Mönstret går igen i flera av de fall som forskare granskat. Barnpsykiatriker Göran Bodegård, som var först i Sverige med att beskriva apatiska barn, hävdar att barnen blir dubbelt traumatiserade.
– Först för vad de har upplevt och sedan för att det svenska samhället inte tar symptomen på allvar.
I början av debatten framställdes apatiska barn som om de simulerade. Familjerna var asylturister som var kapabla att göra sina barn sjuka för att få stanna, sades det även från myndighetshåll. Denna misstänksamhet mot barnen och föräldrarna har sedan florerat en lång tid, uppbackad av en regeringsutredning som misstänkliggjorde symptomen.
– Det handlar om främlingsfientlighet kort och gott, säger Göran Bondegård. Det är många som har en Jimmie Åkesson i sig.
Nu är termen uppgivenhetssyndrom accepterad och fastslagen som en diagnos av Socialstyrelsen. Migrationsverket har också sagt att inga apatiska barn kommer att utvisas.
Ändå har Armando Hasanovic fått ett negativt besked.
Det kan antingen bero på att symptomen uppstått efter det första förhöret, eller att läkare inte har skrivit exakt på det sätt som domstolen vill, menar forskaren Karin Johansson Blight.
Hon menar att det inte är svårt att föreställa sig den otroliga press familjen gått igenom.
– Det är ju tydligt att den här pojken behöver skydd och stabilitet. Hade han fått uppehållstillstånd hade han inte hamnat i sitt apatiska tillstånd.
Bristen på medicinsk sjukvårdskunskap gör att Migrationsdomstolen inte tar medicinska bedömningar på allvar, menar Karin Johansson. Eller rättare sagt: Rätten lägger större vikt vid hur det är skrivet och om det är ett intyg eller inte.
– Det borde aldrig få gå så långt att barn blir apatiska. Det här är ett fullständigt misslyckande för det svenska samhället.