Var tredje granskad utbildning på Linnéuniversitetet riskerar att mista sin examensrätt. Det står klart när samtliga utvärderingar från 2012 publicerats.
Prorektor Lena Fritzén tar mycket allvarligt på Universitetskanslerämbetets kritik.
– Det låter väldigt uselt när man läser det här. Samtidigt hamnar vi ungefär lika med flera andra lärosäten. Och det är inte så att de stora lärosätena klarar sig bra medan de mindre halkar efter, utan det är en mer differentierad bild.
Ändå överraskades universitetsledningen bland annat av att nationalekonomin uppvisade brister, något som betraktas som ett starkt forskningsämne på universitetet.
Lena Fritzén vänder ändå det mesta av sin oro mot att toppresultaten saknas. Linnéuniversitetet är tillsammans med högskolorna i Dalarna, Gävle, Gotland och Sveriges Lantbruksuniversitet de enda där inte någon av de hittills granskade utbildningarna får omdömet mycket hög kvalitet.
Linnéuniversitetet har ett år på sig att rätta till bristerna. Det finns en genomgående kritik mot hur väl studenterna lyckats grunda sina examensarbeten i ämnenas teori men också fall där det inte funnits tillräckligt kvalificerade lärare.
I april ska universitetet lämna ifrån sig de första uppföljningsrapporterna och därefter görs en ny bedömning. Universitetskanslerämbetet har sedan att antingen dra tillbaka sitt ifrågasättande eller dra in examenstillståndet. Studenter har rätt att slutföra sin påbörjade utbildning även om högskolan fått examenstillståndet indragen.
– Det här är så klart jätteallvarligt för oss och vi lämnar ingenting därhän utan jobbar stenhårt för att vända det här, säger Lena Fritzén.
Arbetsgrupper har tillsatts för varje ämne som uppvisat brister och i veckan som kommer inrättar universitetet ett kvalitetsråd där man ska hjälpas åt över fakulteterna.
Samtidigt arbetar man aktivt för att höja studienivån över hela universitetet.
I dag studerar bara 8 procent på en avancerad nivå, att jämföra med riksnittet som är 19 procent på landets lärosäten.
Jens Nielsen