Målet för KLT är att 90 procent av tågen ska vara i tid. Men i maj förra året var det bara 75 procent av Öresundstågen som kom i tid.
– Det var ett stort banarbete mellan Alvesta och Älmhult som började i april och slutade i juni, där man endast hade ett spår att köra på, säger Katharina Seijsing som ansvarar för trafikplanering på Kalmar länstrafik, KLT.
Målet för länstrafiken är att nio av tio tåg ska komma högst fem minuter för sent.
Öresundstågen nådde denna målsättning fyra månader förra året.
Kustpilen på Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping klarade målet fem av tolv månader.
Kustpilen på Tjustbanan mellan Västervik och Linköping och Krösatågen på Bockabanan mellan Oskarshamn och Nässjö närmar sig 100 procent en del månader 2013.
Men då ingår inte de inställda tågen i statistiken. Trafikverket mäter punktligheten när tågen kommer fram till slutstation, inte de tåg som aldrig kommer fram.
I början av 2013 var det ungefär 10 procent av alla tåg i landet som inte gick hela sin planerade sträcka. Från maj-december ökade siffran till cirka 20 procent, enligt Trafikverket.
På sträckor med färre tåg brukar punktligheten vara bättre, enligt Katharina Seijsing. Liksom på sträckor med dubbelspår, som mellan Alvesta och Köpenhamn för Öresundstågen. Fler mötesspår minskar förseningarna.
– Samtidigt får ofta ett försenat tåg bli mer försenat för att det inte ska påverka tåg som håller sin tidtabell. Trafikverkets tågledningscentral beslutar om ett tåg ska få invänta ett annat på stationerna, säger hon.
Medan få bussar är mer än en halvtimme sena kan problem på järnvägen leda till timslånga förseningar, många hinner påverkas under en lång sträcka.
– Dels är det infrastrukturfel som påverkar att tågen inte avgår i rätt tid, dels fordonsproblem och andra störningar. Att dörrarna stängs så att tågen kan avgå i exakt rätt tid är ett exempel, säger Katharina Seijsing.
All tågtrafik i länet upphandlas av KLT och Veolia transport kör numera alla tåg. SJ AB är enda övriga operatören i länet, sträckan Kalmar–Göteborg.