Studenternas bristande kunskaper i svenska är ett problem vid högskolor och universitet. ”Studenterna förstår inte vad vi menar och skriver obegripligt.”
Det menar åtta historiker på Uppsala och Linköpings universitet som också skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet för en tid sedan. Men bristande språkkunskaper är inte isolerat till Uppsala och Linköping. Även på Linnéuniversitetet märks en försämring.
Niklas Ammert, prodekan på fakulteten för konst och humaniora, tycker inte att försämringen är ett generellt fenomen vid universitetet men att glappet mellan studenter som behärskar språk och genre utan bekymmer och de som har stora svårigheter ökar.
– Problemet är att det är så stora skillnader. De som har svårt för sig i dag har mycket mer svårt att tillgodogöra sig utbildningen tidigare. Det händer att man sitter och svär över tentor där det inte går att läsa vad det står, säger Niklas Ammert.
Det växande problemet tacklar universitetet genom att ha inrättat två studieverkstäder, en i Växjö och en i Kalmar, där studenter kan få hjälp. I Växjö jobbar två personer med texthandledning och i Kalmar en.
Förra året sökte sig 83 studenter till studieverkstaden i Kalmar för att få hjälp med det akademiska språket, att strukturera och disponera texter och att hantera referenser.
En förklaring till de växande språksvårigheterna enligt Uppsala- och Linköpingshistorikerna är att studenterna inte läst och skrivit tillräckligt när de kommer till universitetet. Det är en förklaring som delas av Jenny Alvunger som undervisar i svenska på Stagneliusskolan.
– Ungdomar läser för lite och läsningen är grunden. Är det svårt att läsa får de inte tillräckligt många mönster i sitt eget skrivande. Vi jobbar jättemycket med detta, säger Jenny Alvunger.